Biofeedback - ett pedagogiskt verktyg

Visualisera dina reaktioner - hur står det till i kroppen

Med BioFeedback får du en direkt bild av hur det står till i kroppen, vilken stressnivå du befinner dig på. Med BioFeedback-instrumentet Air – Pas/ LifeSense, mäter vi kroppens viktigaste psykofysiologiska stressreaktioner.

 

Allt blir mycket tydligt och du kan i realtid följa dina reaktioner och direkt se och känna vad som händer i kroppen när du förändrar ditt andningsbeteende. Ett korrekt andningsbeteende är mycket viktigt då det är förknippat med bland annat hjärtfrekvens, blodtryck och stressreaktioner.   
 

Parametrarna vi mäter och analyserar:
 

  • Koldioxidhalten i utandningsluften, den utan tvekan viktigaste parametern. Den mäts End Tidalt, kallas ETCO2, och visar direkt var på stresskalan du befinner dig. Referensvärdet i kroppen ska vara 4,7 – 5,3 procent CO2. Ligger inte värdet där är det fel och kroppen måste kompensera! 
    Låg CO2 leder ångest och ett tillstånd kallat Hypokapni eller kronisk hyperventilering. Omvänt tyder hög CO2-halt på en kropp med högt stresspåslag över lång tid då kroppens kompensatoriska system inte orkar längre. Det påverkar också HPA-axeln. 

     

  • Saturation eller syremättnad SpO2 är en annan viktig parameter.
     

  • Blodvolympuls, BVP, mäter om det finns en avslappningsrespons i blod och lymfkärl. 
     

  • Hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet, HRV. HRV är ett mycket viktigt mått och visar kroppens förmåga till avslappning och återhämtning. Vid inandning ska pulsen öka något, och vid utandning sjunka. Ett stressat hjärta visar ingen variabilitet utan har en mycket flack kurva.   
     

  • Andningsfrekvens och andningsbeteende mäts och analyseras ihop med ETCO2-nivån.
     

  • Fingertemperatur, kalla fingrar/händer är en tidig och tydlig signal på att stressystemet ligger på - ett mått på anspänning.
     

Air-Pas har utvecklats genom forskning och med vetenskapligt beprövade metoder av Bo von Scheele PhD och professor i medicinsk teknik vid Mälardalen Högskola. Han är världsledande inom området stressmedicin och bland annat medinstiftare till den psykofysiologiska Institutionen vid IPM, Karolinska institutet - idag Svenskt Centrum för Stressforskning.

Stresshantering

När kroppens stressystem hänger sig, är alarmsystemet på hela tiden. Ett intressant faktum är att blodflödet till hjärnan minskar med nästan 50 procent när stress eller överlevnadssystemen slår till, då tappar man helt enkelt förmågan att tänka kreativt. 


När vi träffas första gången

Vi mäter din fysiska förmåga att hantera stress. Resultaten ger oss information om både hur kroppen reagerar i realtid och hur det sett ut över en längre tid, men också vad du själv behöver göra för att få tillbaka din kapacitet igen, på ett mycket tydligt sätt.


Vi går tillsammans igenom resultaten framför skärmen. Det blir tydligt med hjälp av BioFeedback hur kroppen mår, både över tid och hur kroppen reagerar i de olika momenten och inför speciella ämnesområden. Vi ger råd, tränar och övar tillsammans. 


Andningen - kraftfull men känslig
Vårt andningssystem är väldigt känsligt. Det störs lätt och av flera olika anledningar – olyckor, stress, att inte räcka till, brist på närhet, brist på näring är några exempel på vad som kan störa andningsmekanismen. När vi stressar hamnar vi omedelbart i ” kamp- och flykt-andning”. Många fastnar i den andningen och hittar inte tillbaka själv. Trötthet, håglöshet och humörsvängningar är ofta en konsekvens av att ha fastnat i ett felaktigt andningsbeteende. Ett par djupa andetag kan då på några sekunder ge en underbar känsla av lättnad.


Det finns många anledningar att träna upp ett biologiskt korrekt andningsbeteende. Erfarenheter från ett mycket stort antal klienter från många skilda skeenden i livet har lärt oss detta. Det finns några fel som de flesta av oss gör med sin andning. Vi andas för högt upp i bröstet, vi andas för snabbt och vi andas ”bakvänt”. Att andas högt och snabbt kallas för att hyperventilera, det förstår de flesta men att andas bakvänt, är svårare att förstå.


Vi vuxna ska lära a efter barnen när det gäller andningen. Titta på hur ett spädbarn andas, magen putar ut vid varje inandning. Magmusklerna är avslappnade så att luften kan nå långt ner i lungorna och diafragman kan utvidgas nedåt precis som det är tänkt. Vuxna människor andas ofta precis tvärtom. Vi fyller övre delen av bröstkorgen istället. Tänk dig att du har ett band spänt runt magen. När vi andas in kan inte diafragman utvidgas ihop med lungorna ner i buken, enda vägen är att fylla övre delen av lungorna och bröstkorgen med luft.


Bröstkorgen har då blivit just en korg. Inandningen tvingar bröstkorgen uppåt. En konsekvens är att vi andas snabbare och grundare, du hyperventilerar. Andningsfrekvenser, det vill säga, hur många andetag du tar i minuten är intimt sammankopplat med vår hjärtfrekvens (puls), blodtryck och flera andra funktioner i kroppen.

Hyperventilering
När vi hyperventilerar sjunker koldioxidhalten i utandningsluften. Det är faktiskt en av kroppens första åtgärder i kamp- och flyktbeteendet. Våra kroppar försätts i ett alarmtillstånd. Detta tillstånd är utvecklat under miljoner år och vi har det gemensamt med alla däggdjur. Det passar väldigt bra i naturen, men sämre i kulturen, för att uttrycka sig lite skämtsamt. När det är obalans i vår andning blir det obalans i vår inre kemi.

 

Det ger sig ofta uttryck i att vi:

  • känner oss ständigt lite trötta, blir aldrig helt utvilade

  • känner en gnagande odefinierbar oro i kroppen

  • känner det som om vi inte får tillräckligt med luft

  • får svårt att tänka kreativt

  • får ofta muskelvärk, främst i nacke och axelpartiet
     

 

Idag är dessa tillstånd det normala hos många människor. Vi fastnar i ett ”stressbeteende” som vår kropp helt enkelt anpassar sig till. Det är inte lätt att bryta detta på egen hand om det pågått länge. Men min erfarenhet är att de flesta kan komma ur ett felaktigt andningsbeteende genom att ta sig tid till att utföra några enkla övningar.

Låga halter koldioxid i blodet orsakar en sammandragning av blodkärlen (vasokonstriktion), särskilt i händer, fötter, runt magen och tarmarna samt i huvudet, både utsidan och inne i hjärnan. 
Kombinationen vasokonstriktion och hemoglobinets försämrade förmåga att leverera syre åstadkommer en liten, men ändå märkbar och symptomgivande brist på syre (hypoxi) ute i dessa kroppsdelar. 


Hjärnan är det känsligaste organet för syrebrist och symptom på cerebral påverkan uppkommer snabbt i form av trötthet, kognitiva dysfunktioner och sänkt stresstålighet.
För personer med anlag för migrän, tillkommer även detta besvär om de hamnar i en kronisk hyperventilationsfas.  

 

Mer om stresshantering och hur du återhämtar dig
 

Vad vi mäter vid ditt besök

Koldioxidhalten i utandningsluften, den utan tvekan viktigaste parametern. Den mäts End Tidalt, kallas ETCO2, och visar direkt var på stresskalan du befinner dig. Referensvärdet i kroppen ska vara 4,7 – 5,3 procent CO2. Ligger inte värdet där är det fel och kroppen måste kompensera! Låg CO2 leder ångest och ett tillstånd kallat Hypokapni eller kronisk hyperventilering.

 

Omvänt tyder hög CO2-halt på en kropp med högt stresspåslag över lång tid då kroppens kompensatoriska system inte orkar längre. Det påverkar också HPA-axeln. Saturation eller syremättnad SpO2 är en annan viktig parameter.Blodvolympuls, BVP, mäter om det finns en avslappningsrespons i blod och lymfkärl.Hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet,

 

HRV. HRV är ett mycket viktigt mått och visar kroppens förmåga till avslappning och återhämtning. Vid inandning ska pulsen öka något, och vid utandning sjunka. Ett stressat hjärta visar ingen variabilitet utan har en mycket flack kurva.   Andningsfrekvens och andningsbeteende mäts och analyseras ihop med ETCO2-nivån. Fingertemperatur, kalla fingrar/händer är en tidig och tydlig signal på att stressystemet ligger på - ett mått på anspänning.

Boka behandling

  • Facebook Social Icon

CoolMind - Homeostas AB, Jädersvägen 39, 3 tr, 732 34 Arboga info@coolmind.se

​© 2018 av Axensjös KBH www.axensjos.se