Andningen - kraftfull men känslig

Vårt andningssystem är väldigt känsligt. Det störs lätt och av flera olika anledningar – olyckor, stress, att inte räcka till, brist på närhet, brist på näring är några exempel på vad som kan störa andningsmekanismen. När vi stressar hamnar vi omedelbart i ” kamp och flykt andning”. Många fastnar i den andningen och hittar inte tillbaka själv. Trötthet , håglöshet och humörsvängningar är ofta en konsekvens av att ha fastnat i ett felaktigt andningsbeteende. Ett par djupa andetag kan då på några sekunder ge en underbar känsla av lättnad.

Det finns många anledningar till att öva sig i medveten andning. Mina erfarenheter från mer än 500 individer från många skilda skeenden i livet har lärt mig detta. Det finns några fel som de flesta av oss gör med sin andning. Vi andas för högt upp i bröstet, vi andas för snabbt och vi andas ”bakvänt”. Att andas högt och snabbt kallas för att hyperventilera, det förstår de flesta men att andas bakvänt?

När det gäller andningen så skall vi vuxna ta efter barnen. Titta på hur ett spädbarn andas, magen putar ut vid varje inandning. Magmusklerna är avslappnade så att luften kan nå långt ner i lungorna och diafragman kan utvidgas nedåt precis som det är tänkt. Vuxna människor andas ofta precis tvärtom. Vi fyller övre delen av bröstkorgen istället. Tänk dig att du har ett band spänt runt magen. När vi andas in kan inte diafragman utvidgas ihop med lungorna ner i buken, enda vägen är att fylla övre delen av lungorna och bröstkorgen med luft.

Bröstkorgen har då blivit just en korg. Inandningen tvingar bröstkorgen uppåt. En konsekvens är att vi andas snabbare och grundare, du hyperventilerar. Andningsfrekvenser, det vill säga, hur många andetag du tar i minuten är intimt sammankopplat med vår hjärtfrekvens (puls) , blodtryck och flera andra funktioner i kroppen.

Hyperventilering

När vi hyperventilerar sjunker koldioxidhalten i utandningsluften. Det är faktiskt en av kroppens första åtgärder i kamp och flykt beteendet. Våra kroppar försätts i ett alarmtillstånd. Detta tillstånd är utvecklat under årmiljoner och vi har det gemensamt med alla däggdjur… det passar väldigt bra i naturen, men sämre i kulturen, för att uttrycka sig lite skämtsamt. När det är obalans i vår andning blir det obalans i vår inre kemi. Det ger sig ofta uttryck i att:
Vi känner oss ständigt lite trötta, blir aldrig helt utvilade.
Vi känner en gnagande odefinierbar oro i kroppen.
Vi känner det som om vi inte får tillräckligt med luft.
Vi får svårt att tänka kreativt.
Vi får ofta muskelvärk, främst i nacke och axelpartiet.

Idag är dessa tillstånd det normala hos många människor. Vi fastnar i ett ”stressbeteende” som vår kropp helt enkelt anpassar sig till. Det är inte lätt att bryta detta på egen hand om det pågått länge. Men min erfarenhet är att de flesta kan komma ur ett felaktigt andningsbeteende genom att ta sig tid till att utföra några enkla övningar.

Låga halter koldioxid i blodet orsakar en sammandragning av små pulsådror (vasokonstriktion), särskilt i händer, fötter, runt magen och tarmarna samt i huvudet (både utsidan och inne i hjärnan).

Kombinationen vasokonstriktion och hemoglobinets försämrade förmåga att leverera syre åstadkommer en liten men ändå märkbar och symptomgivande brist på syre (hypoxi) ute i dessa kroppsdelar.

Hjärnan är det känsligaste organet för syrebrist, och symptom på cerebral påverkan uppkommer snabbt i form av trötthet, kognitiva dysfunktioner och sänkt stresstålighet.

För personer med anlag för migrän, tillkommer även detta besvär om de hamnar i en kronisk hyperventilationsfas. Migrän uppstår när huvudets blodkärl har blivit utmattade av långvarig sammandragning och till slut ger efter så att de spänns ut för mycket av blodtrycket. Det är denna dragning i kärlväggen som gör ont i migrän. Mycket tyder på att det i själva verket är kronisk hyperventilation som är orsaken till stressrelaterad migrän.